Generella frågor om Karma


Vårt övergripande mål är att minska insjuknande och dödlighet i bröstcancer

Som ett första steg kommer Karma att försöka identifiera vilka kvinnor som har en ökad risk att drabbas av bröstcancer

I steg två testar Karma metoder för att hindra insjuknande och dödlighet med fokus på kvinnor med hög risk 

Vem får bröstcancer?

Forskarna i Karma kommer att ta reda på hur livsstil, genetiska förändringar och mammografisk täthet kan användas till att förutse risken för att insjukna i bröstcancer. För att möjliggöra detta har mammografibilder, information om livsstil, blodprov och registerinformation samlats in från ett stort antal svenska kvinnor som genomfört mammografi.

Den största delen av insamlingsarbetet genomfördes mellan 2010-2013 då nästan 71.000 kvinnor valde att att delta i Karma då de genomförde sin mammografi i Lund, Helsingborg, Landskrona och vid Södersjukhuset i Stockholm.

Hur förebygger vi bröstcancer?

I Karma pågår flera studier där forskare och samarbetande sjukhus undersöker metoder som kan göra bröstcancer-screeningen mer effektiv. Karma genomför också studier med läkemedel som skulle kunna användas för att förebygga att bröstcancer ens uppstår. Läs mer om forskning i Karma

Vem är ansvarig för Karma?

Karma leds av professor Per Hall vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Karma genomförs i samarbete med forskare och kliniker vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Skånes universitetssjukhus Lund, Helsingborgs lasarett, Unilabs mammografi, Regionalt Cancercentrum Stockholm och Regionalt Cancercentrum Syd.

Om du har frågor eller kommentarer gällande Karma ber vi dig kontakta oss på telefon 08-524 823 39 eller per e-post karmastudien@ki.se

 Varför är forskning inom bröstcancer viktig?

I Sverige insjuknar varje år 9 000 kvinnor och varje år avlider 1 500 kvinnor i sjukdomen. Var nionde svensk kvinna kommer att drabbas av bröstcancer vilket motsvarar att drygt en kvinna i timmen diagnostiseras med sjukdomen. I Europa insjuknar en kvinna i minuten.

Trots att antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer hela tiden ökar görs inte mycket för att förebygga sjukdomen.

Våra utmaningar

Det finns flera utmaningar om man skall förebygga bröstcancer:

  • Det är svårt att identifiera de kvinnor som har en hög risk att utveckla bröstcancer. Forskarna i Karma arbetar för att skapa riskmodeller för att hitta dessa kvinnor. Målet är att riskmodellen skall användas inom sjukvården. 
  •  Det är svårt att påverka sin risk. Tex har tobak, alkohol och brist på motion inte särskilt stark påverkan på risken för bröstcancer. I Karma försöker vi hitta behandlingsmetoder för att kunna förebygga sin risk. Vi jobbar också för att framtidens screening skall baseras på risk och inte som idag på ålder. 
  • Idag finns inga bra alternativ för kvinnor med mycket hög risk annat än att operera bort brösten. Ett mindre dramatiskt alternativ är att förbygga risken genom medicinering, ungefär som att medicinera för att minska ett högt blodtryck eller kolesterolvärde. Det finns ett flertal mediciner som minskar risken för bröstcancer men få kvinnor vill ta dem och ännu färre läkare vill skriva ut dem. Det beror helt på att biverkningarna är mycket kraftiga. I Karma försöker vi hitta en medicinering som kan användas utan att biverkningarna blir för besvärande.

Vi är bra men kan bli bättre

Sverige är ett av världens bästa länder att bedriva stora medicinska studier i, bland annat tack vare det svenska personnummret och hög tillit till institutioner. Mammografiscreeningprogrammet är världens främsta när det gäller tillgänglighet och andelen kvinnor som deltar.

Redan idag minskar dödligheten i bröstcancer. Detta för att mammografiscreeningen fungerar bra men framförallt för att behandlingarna blivit bättre.

Vi tycker dock att vi, med de förutsättningar som finns i Sverige, kan bli ännu bättre så att färre kvinnor insjuknar och avlider i bröstcancer. Tillsammans med sjukvården, studiedeltagare, finansiärer och engagerade medarbetare är vi övertygade om att vi klarar det!

logopaket-20161103

Det övergripande målet med Karma är att minska insjuknande och dödlighet i bröstcancer.

Som ett första steg kommer Karma att försöka identifiera vilka kvinnor som har en ökad risk att drabbas av bröstcancer och om de drabbas, identifiera vilka som har en ökad risk att avlida i sjukdomen.

I steg två kommer Karma att testa metoder att hindra insjuknande och dödlighet med fokus på kvinnor med hög risk .

Mycket mer forskning krävs för att kartlägga alla riskfaktorer som bidrar till risken att insjukna i bröstcancer – och i Karma kommer vi, i den största studien någonsin, att ta reda på hur livsstil, genetiska förändringar och mammografisk täthet kan användas till att förutse risken för att insjukna i bröstcancer.

Vi kommer att testa behandlingar för att förebygga bröstcancer innan den ens uppstått. Vi kommer också att pröva nya metoder för att, på ett bättre sätt än idag , upptäcka bröstcancer tidigt.

Karma är en akronym för Karolinska mammografi-projektet för riskprediktion av bröstcancer och syftar i första hand till det nära samarbete som utgör grundfundamentet för studien mellan Karolinska Institutet, som är ett medicinskt universitet,  och sjukvårdens mammografiverksamhet och bröstsjukvård.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i västvärlden, där ca 4 miljoner kvinnor lever med diagnosen. I Sverige insjuknar varje år mer än 9000 kvinnor varav 1 500 dör.

Det finns tre sätt att förhindra en person från att avlida i en dödlig sjukdom. Förebygga insjuknande, upptäcka sjukdomen tidigt eller bota en patient som insjuknat. Att förhindra någon från att insjukna kallas primär prevention och är det sannolikt mest effektiva sättet att minska dödligheten. Sekundär prevention betyder att man försöker hitta sjukdomen tidigt oftast med hjälp av screening och tertiär prevention har som mål att bota redan drabbade patienter.

För framgångsrik primär prevention behöver man känna till de faktorer som leder till sjukdomen. Känner man till dem går det att identifiera enskilda människor som kommer att drabbas vilket ger en möjlighet att sätta in effektiva förebyggande åtgärder. Sekundär prevention blir också mer effektiv om vi vet vilka kvinnor som har en ökad risk att drabbas av bröstcancer. För att tertiär prevention skall bli verkningsfull, att patienter botas, måste vi kunna mäta tumörens aggressivitet och ta reda på om tumören verkligen svarar på den behandling som ges.

När en patient väl diagnostiserats är flera av de prognostiska faktorer som idag används fortfarande baserade på mikroskopiska undersökningar; tumörens storlek, spridning och växtsätt. Med hjälp av målspecifika proteiner – antikroppar – kan man också identifiera mottagarproteiner för hormoner och en del andra förändringar specifika för tumörceller. Dessa undersökningar räcker dock inte för att korrekt avgöra tumörens aggressivitet och för att välja rätt behandling. Det behövs information om ytterligare så kallade markörer som hjälper sjukvården att bedöma vilka patienter som har en sämre prognos och vilka som svarar på en viss behandling. Förutom att studera prognostiska markörer vill vi studera om en specifik riskfaktor, genetisk eller icke-genetisk, ger upphov till en specifik tumörtyp. Vi vill även ta reda på om man ärver en tumörtyp.

Karma leds av professor Per Hall vid Karolinska Institutet, institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.  Karma genomförs av forskare och kliniker vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset i Stockholm, Helsingborgs lasarett och Skånes Universitetssjukhus i Lund.
Om du har frågor eller kommentarer gällande Karmastudien ber vi dig att kontakta oss på telefon 08-524 823 39 eller per e-post karmastudien@ki.se